Du tycker inte om gräsfläckar, du älskar detaljer och är något fel så rasar kristallkronan ner. Jag kommer inte ihåg några sagor men våra två år har varit som något som alltid slutar väl. Som om en ängel flaxat sina vingar och vinden nått oss två. Du har en min du gör när du är med på fotografier och jag gillar den, jag gillar dom alla. Jag målade lite grann med mina skakiga händer i början av vår tid och det är en av dem teckningarna som du sparat i en ram, något simpelt jag inte är helt nöjd med men med kanske mycket känsla. Jag maraton glodde på game of thrones i din kvart tills du kom hem från ditt jobb. I början lekte du med tiden och rymde iväg tidigare men senare blev det mycket övertid och sånt. Du frågar alltid om ditt hår ser bra ut men jag förstår inte riktigt hur det ska se ut, det är alltid så fint för mig. Du spanar in den i speglarna vid kyldiskarnas fönster i affärn. Du är stressad och du sitter lätt på nålar och nitar och skriker till. Vill du nånsin berätta hur du blev en enmansarme, du har förklarat hur du jobbat som ung. Jag drack mest och sånt, sprang på gatorna som om dom vore mina. Du ser din spegelbild i butikers fönster och du ser in i bilrutor och jag gör samma sak. Jag tror att vi passar in här i Finland ändå vafan ska vi säga hej för, jag tänker gå in i en bar beställa en öl o gå utan att säga hej. Och sån tänker jag bara vara. Tystnad passar oss väl och mörkret är en snygg tid och den finns det gott om här. Du måste tro på allt du tidigare inte trott på, att klockorna kan stanna när du ler och när du leker med Martin. Vi kan välja att vara tysta när någon frågar vilket håll och tjattra som fan på svenska till varandra och fnittra när vi pekat fel. Du stökar nästan ner mer än du städar, eller du får saker att försvinna och jag bara ler. Det ligger junk överallt undangömt som vi måste leta fram till loppis. Vi båda tycker ju om det så. Att du fastnat för skivor och förstår att man samlar på värde är något underbart. Halleluhja halleluja sjunger jag. Hela dagarna hör jag någon sjunga helt sinnessjukt men vackert, precis som vi. Allt vi gör och de blickar man ibland får först o sen en kram direkt efter är något sjukt men jag gillar det. Vi är oss själva och vi lever tillsammans. Det finns inga fel och inget rätt, släpp en brakare o flina inte ens efteråt det är okej.