metaskrift.blogg.se

En pojke som flög ut för att hamna på alla framsidor, men han mötte gud på ett dansgolv. Bipolär sjukdom med grov missbruk av allt ni kan namnet på och lite till. Vakna nätter som möter morgonens silverljus i maniska episoder och för mycket av vaket pulver. Tabletter sväljs och stöldgods säljs.

Juli i helvetet

Kategori: Allmänt

Varför hålla kvar en till sekund varför sova när du redan bränt dig så hårt. Det finns ingen anledning till att försöka vara fin längre när sekunderna räknar ner dig till det lilla djur du snart blir. Naken och nästan som om utan hud skjuts ord som pilar mot mig. Jag är en idiot och kanske är det såhär jag kan bli klok. Är på gränsen till att förintas och nästa spya kanske kommer när jag sover på rygg. Jag tänder en till cigg och röker den ner till filtret så fort den knastrat till. Jag kan höra alla som är så mycket starkare, de som lever i den här världen utan att behöva gå så här långt ner. Men jag har alltid varit fri till det här, jag har ställt mig bredvid och flinat brett åt alla som kämpade för en timlön, flinade åt allt som var normalt i dagens samhälle. Jag skrattade när jag stulit något, jag bröt lagar jag hade gjort det sedan unga tonår och aldrig känt någon ånger. Men när skam kommer så slår den hårt och jag behöver mer, jag skrapar fram det sista. Jag får stå upp på tricken när jag ska hämta lite mer av det som låter mig fejka en till show. Att jag mår bra är bra tänker jag men när dessa nätter kommer efter en vecka utan sömn och ingenting hjälper så blir jag så jävla tappad. Jag faller hårt ner till botten som alltid ser likadant ut. Nävar av piller och annat för att ta udden av det vakna. Försöker äta men dricker bara ett glas yoghurt. Jag har jobbat för glädjen i övertid men funnit den vackrare här nere i misär och ösregn som får dig att krympa. Du blir liten helt plötsligt och det står fan helt jävla stilla i huvudet, du sitter som en jävla fågelholk men du fortsätter på samma bana ifall det skulle kunna väcka dig igen när inget vill söva dig. Smal på 56kg av svart jävla hat. Det är en världsdel mellan min bästa kran och mig, men jag ska terrorisera din lur tills du kommer till mig. Ni får alla se ner på mig, jag har förtjänat det, jobbat för det, precis som att vara hatad, jag har förtjänat min rätt att bli hatad. Jag har alltid vetat vad jag blir och är och mina dåliga sidor har jag jobbat hårt för. Jag har gått sönder så många gånger att jag kan matsedeln på psyk och att försöka att inte få Lvm på mig. Livet börjar kanske imorgon idag är min besökstid slut, jag får inte vara kvar på jorden inatt. Om mitt hjärta är större en det här och Stockholm återstår att se. Jag har punkterat drömmen om att falla för någon på riktigt. Eller iaf för idag jag är för dålig för att vara tillräckligt bra för den jag vill ha. Vi får se.